Jag vill börja med att berätta för alla som inte känner mig vilken noggrann och ordningsmänniska jag är när det gäller planering och dyligt för den uppfattningen kommer ni verkligen inte att få av mig när ni får höra dethär.
Allt började för ganska precis 2 år sedan, då utspelade sig följade 3 händelser med ca 2 månades mellanrum.
1. En jobbarkompis till J skulle döpa sin lilla dotter, VI kommer 1 vecka förtidigt till dopet
2. Vår egen lilla Sessa ska döpas, VI kommer sist av alla och i sista sekunden till kyrkan.
3. Våra kompisars lilla flicka ska döpas, VI kommer efter att kyrkklockorna slutat ringa och får gå med dopföjet in i kyrkan.
I helgen var vi på bröllop, då hände följande.
Jag läste noggrant bröllopsinbjudan på morgonen och konstaterade att bröllopet ägde rum 14.00 i Stadskyrkan.
Eftersom vi var så sena till brudparets dottersdop gjorde jag tidigt klart för min sambo att vi måste åka i tid så vi inte kommer försent igen. Och detta vi gjorde, eftersom vigseln och festan skulle vara väldigt nära varann bestämde vi oss för att parkera vid festlokalen och sen gå den ca 7 min låna promenaden till kyrkan. Men på grund av eller rättare sagt tack vare det ihållande regnet slutade vi ut detta och parkerade i stället på kyrkparkeringen. Vi gick upp till kyrkan och öppnade portarna och möttes av en skara förvånade okända personer. Vars var alla gästerna?? Och vars var värdparen (som förövring var våra bästa vänner??) Följade dialog utspelade sig mellan mig och min sambo.
-Jonny ring till Daniel.
-Va??
-Ring till Daniel!!
-Emma du skämtar!
-Ring nu!!!
Detta han gjorde, och jag hörde följade ord på vår sida av telefonen. Tjena. Vars är ni? Stora entren, Öjebykyrka. Så bra! KLick. Emma spring.
Jag har aldrig någonsin åkt bil i den hastigheten mellan stan och Öjebyn vill bara meddela att trots att min sambo är yrkeschauför är jag väldigt glad att vi överhuvudtaget kom fram. Vi möttes i porten av 4 skrattande värdar och skönk ner i kyrkbänken ca 2 minuter innan klockorna började ringa.
Vilken tajming va!!
När jag kom hem läste jag inbjudan igen, där stod det svart på vitt Vigseln äger rum 14.00 i ÖJEBYKYRKA.
Är det totalförvirring?? nån typ av allvarlig sjukdom?? eller är det helt enkelt så att jag och min sambo ej ska gå i närheten av en kyrka?? Ja jag vet då inte, men en sak är då säker, det går troll i våra kyrkliga besök.
Men vi hann som sagt va med på vigseln och till festen kom vi också. Med oss hade vi detta lilla kort som gick i limegrönt för att matcha dukningen. 
Stämpel: Brudparet från hÄnglar & stÄnglar, vet inte varifrån Hjärtstämpeln kommer.
Det var allt från mig idag, en smula mer förvirrad och konfunderad sen sist men man lär väl av sina misstag. ELLER???
5 kommentarer:
*fniss* Alltså, man ska ju inte skratta, men jag kan inte låta bli! Otroligt att man kan läsa så fel fastän man tycker man är så noga! Har hänt mig många gånger och jag är vääldigt noggrann, tycker då jag...;)/Kathleen
Skrattar lika gott idag som igår åt Era "lyckade" kyrkbesök!
/Kram Carola
Nämen gud haha! Vilken panik! Vilken tur att ni hann ;P
Jättefint kort du gjorde till dom =D
Kram!
Hahaha!!!! Det här hade jag totalt missat! Men herregud - att ni hann?! Och jag anade då ingenting, varken i kyrkan eller efteråt. Men visst håller jag med om att det låter som att det ligger nån typ av "förbannelse" över era kyrkobesök :)
Men det var tur att ni hann i alla fall! Kram
Hej !!!
Ursäkta men jag skrattade så gott åt detta misstag.Man kan fort läsa fel.Själv har jag inte varit med om detta,men jag har varit på en begravning där min svägerska och hennes man aldrig kom.
För att förstå historien som samtidigt var jobbig för min svägerska (som skyllde mistaget på sina egna föräldrar)Det började med att vi själva höll på komma försent,pga en traktor som plockerade vägen i Lillpite(där vi bodde vid detta tillfälle)Så vi fick köra rumt och fara genom Roknäs.Då vi kommer till Roknäs upptäcker vi att vi glömt ett telegram så gubben vänder om och hämtar det,medans går jag in på ICA o handlar något .Minns inte nu vad det var...Det var vinter kan jag ochså berätta...Vi kom iaf i tid till Kapellet i stan.Pust.Men vi saknade hans lilla syster och hennes make.Dom hade kommit upp ifrån Karlskrona (dit dom flyttat före julen)Detta var i början av Januari 2008..Svärfar ringde på mobilen fick inget svar,,,vi sköt upp gudtjänsten 15 min,men dom kom aldrig..Så vi fick börja utan dom.
Det visade sej att hon hade läst fel på mailet..Där hade hon fått var vi skulle vara men hon o maken hade kört omkring till alla Kyrkor i Piteå kommun...Så kan det gå om man läser fel.Sen så bodde hon hemma hos mor o far.Men kommenterade aldrig el frågade om var det var...Så nu idag är hon fortfarande sur och bitter på (sin familj,mor,far och syskon)att hon missade sin Mormor begravnnig..
Skicka en kommentar